Gå till huvudinnehållet

Tidslinje: Husmodern och jämställdheten i Sverige

Anna Granquist, Mala Kyndel och Susanne Ekman Hellström spelar Ester i tre åldrar
Anna Granquist, Mala Kyndel och Susanne Ekman Hellström spelar Ester i tre åldrar

Den här tidslinjen visar hur husmoderns roll i Sverige har förändrats från början av 1900-talet fram till idag. Den är framtagen som bakgrund till Dalateaterns uppsättning av Handbok för husmödrar som utspelar sig ca 1950-2010; en tid då husmodern hade en central roll i hem och samhälle.

Under 1950-talet var husmodern en viktig del av det svenska folkhemsidealet. Hon ansvarade i första hand för hemmet, barnen och familjens vardag, medan mannen oftast stod för ekonomiska försörjningen. Samtidigt började samhället förändras. Nya hushållsapparater spreds i hemmen och efterfrågan på arbetskraft ökade. Fler kvinnor började därför arbeta utanför hemmet (samtidigt som plikterna i hushållet kvarstod).

Under 1960- och 1970-talen växte jämställdhetsdebatten. Hemmafruidealet ifrågasattes och staten genomförde flera reformer som förändrade familjelivet. Individuell beskattning, utbyggd barnomsorg och föräldraförsäkring underlättade att kombinera arbete och familjeliv. Gradvis blev tvåförsörjarfamiljen den vanligaste familjeformen i Sverige.

Från 1980-talet och framåt blev jämställdhet en tydlig del av politiken. Lagstiftning mot könsdiskriminering infördes och kvinnors deltagande på arbetsmarknaden ökade kraftigt. Samtidigt förändrades synen på hushållsarbete och föräldraskap – ansvaret skulle i idealfallet delas mellan kvinnor och män.

I dag finns inte längre husmodern som ett samhälleligt ideal på samma sätt som under efterkrigstiden. Dock tar kvinnor fortfarande i hög grad ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Många av de praktiska kunskaper som förknippas med husmodersrollen lever kvar och begreppet förekommer fortfarande i vissa yrkestitlar och i ett kulturellt intresse för äldre hushållskunskaper. Husmoderns historia speglar därmed den bredare utvecklingen av könsroller, familjeliv och arbetsliv i det moderna Sverige.

Några nyckelhändelser:

1910-tal

  • 1919 – Beslut om allmän och lika rösträtt för kvinnor och män fattas i riksdagen.

1920-tal

  • 1921 – Kvinnor röstar för första gången i riksdagsval. Samma år väljs Kerstin Hesselgren in som första kvinna i riksdagen. Gifta kvinnor blir också myndiga.

1930-tal

  • 1930 – Cirka 9 procent av gifta kvinnor under 65 år arbetar utanför hemmet.
  • 1935 – Alva Myrdal argumenterar för utbyggd barnomsorg så att kvinnor kan arbeta. Idén blir senare viktig för svensk familjepolitik.
  • 1939 – Lag införs som förbjuder arbetsgivare att avskeda kvinnor på grund av giftermål eller graviditet.

1940-tal

  • 1944 – Hemmens forskningsinstitut (HFI) grundas för att rationalisera hushållsarbetet och förbättra bostäders utformning. Institutets forskning påverkar senare svenska byggnormer och köksstandard.

1950-tal – Hemmafruidealets tidsålder

  • 1950 – Föräldrabalken träder i kraft. Båda föräldrarna blir juridiska förmyndare för sina barn.
  • 1950-talet – Moderna hushållsapparater som kylskåp, frysar och tvättmaskiner sprids snabbt i svenska hem och förändrar hushållsarbetet.

1960-tal – Debatt om jämställdhet

  • 1960 – Kvinnolöneskalor tas bort ur kollektivavtalen mellan LO och SAF.
  • 1961 – Eva Moberg publicerar den uppmärksammade essän Kvinnans villkorliga frigivning, som får stor betydelse i jämställdhetsdebatten.
  • 1968 – Omkring 16 000 barn har plats i daghem eller fritidshem i Sverige.

1970-tal – Jämställdhetspolitikens genombrott

  • 1971 – Sambeskattningen av makar avskaffas och ersätts av individuell beskattning.
  • 1972 – Den statliga daghemsutredningen presenterar förslag om kraftig utbyggnad av barnomsorgen.
  • 1974 – Sverige inför världens första könsneutrala föräldraförsäkring.
  • 1975 – Riksdagen antar målet att kvinnor och män ska ha samma möjligheter till arbete och ekonomisk självständighet.

1980-tal – Jämställdhet i lagstiftningen

  • 1979 – Jämställdhetslagen i arbetslivet antas.
  • 1984/85 – Riksdagen beslutar om en långsiktig utbyggnad av förskolan.
  • 1988 – Den klassiska tidskriften Husmodern läggs ned efter mer än 70 år.

1990-tal – Förskolan och politiken förändras

  • 1994 – Sveriges regering består av lika många kvinnor som män.
  • 1995 – Den första pappamånaden införs i föräldraförsäkringen.
  • 1998 – Förskolan får sin första läroplan, Lpfö 98.

2000-tal – Föräldraförsäkring och barnomsorg

  • 2002 – Föräldraförsäkringen utökas till 480 dagar och två reserverade månader införs.
  • 2003 – Allmän förskola införs för barn i åldern fyra till fem år.
  • 2008 – Kommuner får möjlighet att införa vårdnadsbidrag.

2010-tal och framåt

  • 2009 – Diskrimineringslagen ersätter flera tidigare diskrimineringslagar.
  • 2016 – En tredje reserverad månad införs i föräldraförsäkringen.
  • Idag – Kvinnor arbetar i nästan lika hög utsträckning som män och män tar ut en ökande andel av föräldraledigheten. År 2024 var mäns genomsnittliga heltidslön 2101 kronor högre än kvinnornas och skillnaden uttryckt i procent är 4,67 procent. 

Källor:

Med inspiration från Västerbottensteatern Tidslinje om hemarbete där källorna är ”Alltomjämställdhet.se, I kvinnoled, doktorsavhandling 1986 av Lissie Åström. Fredrika-Bremer-Förbundet. Lärarnashistoria.se. Folkhemmets byggande (1992), Miele.”

Lagstiftning

Lag (1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet. Stockholm: Sveriges riksdag.

Föräldrabalk (1949:381). Stockholm: Sveriges riksdag.

Riksdag

Proposition 1984/85:209. Om förskola för alla barn. Stockholm: Regeringen.

Motioner i andra kammaren nr 713–720 (1968). Stockholm: Sveriges riksdag.

Betänkande 2007/08:SfU9. Vårdnadsbidrag – familjepolitisk reform. Stockholm: Sveriges riksdag.

Motion om föräldraförsäkringens öronmärkta dagar. Sveriges riksdag.

Myndigheter

Försäkringskassan. En historisk översikt av föräldrapenningen. Korta analyser 2024:2. Stockholm: Försäkringskassan, 2024.

Regeringskansliet. Regeringsförklaringen den 7 oktober 1994. Stockholm: Regeringskansliet.

Officiell statistik

Statistiska centralbyrån (SCB). Lönestrukturstatistik – kvinnors lön i procent av mäns lön, standardvägt efter sektor 1992–2024. Stockholm: SCB.

Statistiska centralbyrån (SCB). Barnomsorgens utveckling i Sverige. Stockholm: SCB.

Kommunal och nationell förvaltningsnivå

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Allmän förskola. Stockholm: SKR.